kaffefläckar

Om man diggar människor som går förbi tills de ser en i ögonen så tittar de snabbt åt andra hållet, går några steg till innan de ser en i ögonen en gång till. Inte de söta flickorna, för de tror att man spanar in dem, vilket väl på något vis är sant i och för sig.
Det är kaffefläckar på min tjejskjorta och för mycket koffein i mitt blod, Samuels poplåtar i min materialistiska mp3-spelare och ljusa hårstrån som jag tycker om på min underarm. Duvorna och kontoristerna och skolbarnen gör alla sin GREJ och det här är östermalmstorg så nån fancy butik har ställt ett isblock med ett halsband i på kullerstenarna och alla måste fram och känna om det verkligen inte är glas ändå, den här verkligt snurriga joggaren har till och med en digitalkamera! Har han alltid den när han är ute eller? Knegare och blonderade mäklartypstjejer och pensionärer, hånglar uteliggarna där borta med varandra eller luktar de visst bara på samma öl? Och det sista sommarregnet tog slut! och Hu, cafébetraktelser är en förskräcklig genre! Kan vi göra ett nummer nu? Kan vi göra flera på en gång; flygplan är väl snabbt gjort? eller är det alls nån idé? Nördar eller cpn då?