Akademisk hierarki

Som nybliven biologist stör jag mig förstås en hel del på flummiga humanister som utan fog uttalar sig om människans natur. Man kan tänka sig att det skulle vara samma sak om psykologer gjorde påståenden om medicin eller om kosmologer säger saker om filosofi. Så kan det ju i varje fall inte vara! Nej nej, i själva verket är det så att akademiska ämnen får sina premisser från andra mer grundläggande discipliner. Ett bra exempel är neurologi som sätter premisserna för psykologin, eller matematiken som utgör grunden för statistiken. Överst i en sån här "axiomatisk hierarki" eller vad man nu ska kalla det, är förstås vetenskapsfilosofin, som helt skapar sina egna axiom.

Men fig. 1 ovan har en mycket mer storartad ambition än sånt här gubbigt grubblande. Herr Hiroaki Urata har i sin artikel Information Flows Among Academic Disciplines in Japan (Scientometrics 1990 vol 18, #3-4) gjort en sån enkel sak som att se hur tidskrifter inom olika sam-hum-ämnen refererar internt inom ämnen eller tvärvetenskapligt . Som man ser ovan används psykologisk forskning som bas för andra sam-hum-ämnen, men motsatsen gäller inte. Oerhört kontraintuitivt så finner Urata att filosofiska artiklar ibland hänvisar till så empiriska ämnen som sociologi och statistik (man får väl anta att japanerna bedriver nån slags smutsig kontinental variant av filosofi!). Själv skulle jag gissat att all samhällsvetenskap, och nästan all humaniora, jobbar utifrån antaganden som är psykologiska. Förresten, kanske är det snarare ett påstående om hur jag tycker att det borde vara.