
Rosalez-Ruiz & Baer påpekar att vad som är en cusp är olika för olika individer. För mig var det en cusp att skriva att-göra-listor, för Rikard med autism och ett stort intresse för tåg var det en cusp att lära sig bildgoogla och få fri tillgång till foton på lok och massor av möjligheter och anledningar att lära sig att texta nya ord, vilket på sikt kommer förbättra hans allmänna språkförmåga.
Några beteenden som för de allra flesta barn är cusps är:
- att gå (öppnar stora möjligheter!)
- att prata (enorma möjligheter!)
- att läsa (ENORMA möjligheter!)
- att lära sig söka på wikipedia (oändligt bra.)
Om man är inne på gateway-drug-hypoteser så är rimligtvis att börja smygröka en cusp för att senare kunna utveckla heroinmissbruk, en cusp kan också vara dålig. En cusp är också sådana saker som att börja gå till skolan (vilket leder till massor av social inlärning och kanske lite akademisk bildning). Rosalez-Ruiz & Baer specifierar sådana cusps som behavioral traps, har man väl ramlat in i en trap så fastnar man i en bra inlärningsmiljö. Jag tänker mig gärna att kransenpunkarnas lägenhet är en sådan behavioral trap.
Detta är som sagt relevant för vuxenterapier också, eller för vem som helst förstås. Vilka behavioral cusps har DU inom räckhåll? SMS'a CUSP till 073810 äsch nej skit samma förresten.
Rosales-Ruiz, J & Baer, DM: Behavioral Cusps: A developmental and pragmatic concept for behavior analysis. J of applied behavior analysis. 1997, 30, 533-544.
Ps. I Lövås-banden i förra inlägget finns på tape #4 en sekvens där de lär en autistisk tonårstjej att sätta på mascara. Hon pratar som en idiot men sminka sig ska hon fan kunna göra! Är detta en cusp för henne? I kalifornien anno 1981 kanske det var det. Antagligen inte...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar