är titeln på en psykologexamensuppsats från SU, vt-07. Författaren har intervjuat sex personer med personlig erfarenhet av psykos, med målet att fånga deras subjektiva upplevelse av detta tillstånd: psykosens fenomenologi.
Den analys hon använder (empirical phenomenological psychological method) kan jag dessvärre inte göra rättvisa med en beskrivning, däremot hennes slutsatser. Hon tycker sig se tre teman i beskrivningarna: Kontroll i bemärkelsen förlorad kontroll (tex förföljelse) och idéer om att kunna kontrollera andra. Utanförskap, förutom det självskrivna också en känsla av att bete sig fel, men utan att kunna sätta fingret på hur. Självmedvetande i psykosen, dvs att glimtvis förstå att verklighetsuppfattningen är förvrängd. Det är också från detta sista tema som uppsatsens titel kommer, och som jag finner mest tongivande. Nåt slags undflyende och diffus känsla av felaktighet i världen, som inte går att konkretisera. I nån artikel som Rasmus och jag läste användes det mycket träffande engelska ordet eerie, ungefär kuslighet.
Uppsatsen är ett beundransvärt exempel på hur en kvalitativ beskrivning av ett fenomen verkligen kan tillföra något helt nytt, något utöver nån symtomlista i DSM-IV. Dessutom en nyansering av den populärkulturella analogin mellan en psykos och en LSD-tripp.
Leiviskä Deland, AC: Det är något som inte stämmer - upplevelsen av psykos ur ett fenomenologiskt perspektiv. Opub uppsats. Fulltext.
2 kommentarer:
Har lite svårt för studier som undersöker subjektiva upplevelser. Men det handlar antagligen om en mognadssak.
Förra veckan föreläste en kvinna som undersökt den subjektiva upplevelsen precis innan en epileptiker får ett epilepsianfall. Det enda jag kunde tänka på är hur grymma anslagsansökningar till forskningsmedel hon måste skriva.
Föreläsaren förklarade forskningens betydelse med att hon utforskade gränserna av medvetandet och att ingen hade undersökt det förut. Låter som ett Star Trek avsnitt snarare än god forskningsmetodik.
startrek och startrek, det kan ju var lite fint att höra vad folk säger ibland bara tänker jag, sen kanske man inte ska dra så jävla stora växlar på det.
Skicka en kommentar