Professor Hacking har myntat begreppet Transient mental illness, och exemplifierar det i sin bok Mad Travellers med diagnosen Dissociative Fugue. Mycket kortfattat kan man säga att Hacking hävdar att vissa psykiatriska sjukdomar uppstår bara under vissa kulturella och institutionella betingelser, att de har en ekologisk nisch. Detta, betonar Hacking, innebär inte att sjukdomarna inte är "riktiga". De sjuka lider, ingen bluffar, sjukdomen existerar uppenbarligen. Men med en annorlunda organiserad sjukvård, annan vetenskap, annan kultur, ja då finns sjukdomen inte. Hacking nämner i förbifarten också anorexia och multiple personality disorder som exempel på transient mental illnesses.
Men hur är det då med de apatiska barnen? Ser man till de officiella siffrorna är det onekligen en tillfälligt existerande sjukdom (fig 1). Jag minns mycket dimmigt snacket kring ungarna. De var barn i familjer som väntade på eller blev förnekade uppehållstillstånd, de tappade sugen och blev apatiska. Det skrevs artiklar i Läkartidningen om huruvida barnen var förgiftade av föräldrarna, om hur fruktansvärt migrationsverkets kötider är och hur traumatiserade föräldrarna var. En SOU skrevs och förlöjligades (vad jag förstår ganska omotiverat) av Gellert Tamas i SVT's Uppdrag Granskning. Skulle man kunna få in ungarna som ett exempel på Hackings tes? Lite väl kort livslängd kanske, och inte tillräckligt etablerad. Och faller såklart om ungarna faktiskt var förgiftade.Men blev barnen förgiftade? Fejkade vissa och andra inte? Uppträder fenomenet verkligen ingen annanstans i världen? Visste Hacking att han just besökte ett land med en galopperande transient illness? Orelaterat: vad sa han egentligen på de där autismföreläsningarna? Så många frågor!
To be continued.
SOU 2006:114: Asylsökande barn med uppgivenhetssymtom.
8 kommentarer:
Du är inne på helt rätt spår! Den s k apatiska epidemin är defintivt ett exempel på Transient mental illness, en övergående mental åkomma som uppstår när det finns en ekologisk nisch.
Jag arbetar själv som läkare inom BUP, har varit inblandad i flera ärenden med s k apatiska barn och inte i något fall har föräldrarnas utsagor om att barnen varken ätit eller druckit och legat till sängs i veckor till månader stämt. Efter en vecka sängliggande uppstår en påtaglig muskelförtvining och snart uppstår liggsår, utan dryck uppvisas tydliga tecken på intorkning och efter två dygn dör personen. Dessutom påverkas vid svält puls och blodtryck m m.
De barn jag träffade hade inga tecken på intorkning av huden, pulsen var normal liksom blodtrycket sånär som på två tonåringar vars blodtryck var något sänkt, jag upptäckte ingen muskelförtvining och inga liggsår.
Dessa barn led snarare av en social åkomma som hade med familjesystem, asylpolitik m m att göra. Och som uppstod pga en ekologisk nisch.
Käre Anonym! Vad roligt att du gillar Ian Hacking, cool kille onekligen. Men låt mig se om jag förstår dig rätt, menar du alltså att barnen aldrig var apatiska utan helt enkelt fejkade vid undersökningar?
I så fall kan man ju knappast kalla det en transient mental illness i hackings bemärkelse, då är det ju faktiskt ingen mental illness alls. Dessvärre skrev Tamas en så tjock bok (De Apatiska) så jag inte orkat ge mig på att läsa den, men det vore kul att veta vad han hävdar.
Jag har för mig att i SOU'n kom de fram till att bara en liten andel av barnen var så apatiska att de var sängliggande, de flesta var väl mer som vanliga depressioner?
Det ligger något i det du säger, Lars, frågan är om de asylsökande barnen med uppgivenhetssymtom (detta var benämningen för de s k apatiska barnen i den statliga utredningen) hade någon egentlig sjukdom. Apati finns inte som ett sjukdomsbegrepp i DSM-IV, och de symtom som dessa barn hade var dels mycket heterogena, dels stämde de inte in på någon beskriven diagnos i DSM-IV.
När forskningslitteraturen har finkammats har man hittat en handfull liknande fall, men inget av dessa barn var asylsökande och till skillnad från barnen i Sverige kom de flesta från den inhemska majoritetsbefolkningen.
Tamas bok är en skröna och vetenskapligt av noll och intet värde. Han vinklar helt efter sina egna syften. Han hanterar intervjumaterial på ett ytterst ohederligt sätt: rycker ut enskilda citat ur sitt sammanhang, klipper ihop frågor från en intervju med svaret från en annan m m. Han utför dessutom karaktärsmord på flera personer, företrädesvis kvinnor. Han svartmålar alltså dessa personer, och för mig blir det ett kvitto på att sakargumenten tryter. Han redovisar den forskning som passar hans syften och redogör för den på ett vinklat sätt, och utelämnar forskning som talar emot hans åsikt.
För kritik från personer omnämnda i boken, googla på "apatiska barn" och "Hanne Kjöller, "Peter Engelsöy", "Olav Bengtsson", och "Lise Tamm". En utmärkt analys av Tamas bok finns på bloggen inslag.se. Regeringens rapport behandlar denna epidemi på ett bra sätt, en läsvärd och skrämmande artikel i ämnet och på nätet är Jesús Alcalás "När kameran har slocknat", Arena 080403.
Läkare inom BUP.
Hej Kungen och Silvia (festlig adressat f.ö.).
Jo, jag blir bekymrad över all denna övergreppsförnekelse. Varför inte säga som det är nämligen att:
1. Många flyktingbarn har blivit svårt och permanent psykiskt skadade pga att vuxna tvingat dem i sängläge och tysthetsläge - att spela sjuka och apatiska.
2. Svensk media kommer att vakna upp till en mardröm de själva skapat. Det enda som fördröjer det är svensk journalistkårs medvetna nedtystande av tragedin. De har medvetet skrämt alla till tystnad som velat rapportera om dessa övergrepp som definitivt inte står efter nazisternas arbetsläger i grymhet- överdrift? Jag har ibland tänkt det men jag tror trots allt inte det. (Vissa säger att barnen förs tillbaks till ursprungslandet och "tystas" av traffickers - varken Rädda Barnen eller Karolinska Institutet har fått kontakt med ett enda barn som ingått i studierna över "apatiska" låt mig få säga som det är - torterade barn. Detta kan vi tacka Jan Josefsson, Nils Hanson, Gellert Tamas, Eva Hamilton alltså s.k. ledande journalister på Sveriges Television för).
Vad händer nu. Jo, situationen i Sverige kommer i år eventuellt att tas upp i British Medical Association som har en specialgrupp för övergrepp på barn, visserligen nationell men vi får se.
Dr. Thomas Jackson februari 2010
Käre Dr Jackson! (Storfrämmande, jag är mycket smickrad!)
Ska omedelbart erkänna att jag alls inte är tillräckligt insatt i frågan för att kunna säga någonting vettigt. Ur det filosofiska perspektiv som jag överhuvudtaget är intresserad av de apatiska barnen är ju övergrepp/förgiftnings-teorin ointressant, det innebär ju nämligen att "sjukdomen" alls inte var någon transient illness, utan tråkigt vanliga övergrepp. Det verkligt intressanta är ju om Tamas et al har rätt och detta är nåt slags helt ny psykisk reaktion. Det verkligt knasiga är att jag tycker båda teorierna låter mycket osannolika!
Har ännu inte hunnit gå igenom utkastet till DSM-V, men jag gissar att apati fortfarande inte finns med i det officiella diagnossystemet?
När man står utanför debatten så kan man ju i alla fall glädja sig åt att, precis som du antyder, det hela kanske kommer bli klarare med åren! Det ska bli mycket spännande hur det slutar.
/Lars
Tack för dialog. För barnens skull.
Jag har ju skrivit två böcker, "Veritofobi" och "Copycatbarnen" den senare boken har med, inte ett citat utan en exakt fotograferad kopia av Bryan Lasks email till mig där han, välknd internationell prof. i barnpsykiatri tydligt hävdar att han anser att många barn utsätts för by-proxy,alltså övergrepp från närstående. Tamas visste väl om detta, men har effektivt tystat ned allt som tydligt talar för att övergrepp, i vissa fall svåra sådana av vuxna som sannolikt inte ens är barnens föräldrar. Vad kommer att hända - sociologiskt/samhällsdynamiskt blir det mycket spännande, humanitärt har det varit en katastrof. Förresten, både SR och SVT känner väl till Lasks email till mig men de har inget intresse att publicera det - de har gjort en trickster, G. Tamas, till profet och har snarast en talibansk iver att mörka vuxenövergreppen på barnen.
Att det är transient är vi överens om, tyvärr är det transient atrocities och inte illness. Övergreppen pågår tyvärr fortfarande, med Hamiltons, Josefssons och Tamas hjälp + alla de hantlangare de har inom svensk press.
Tack vare Newsmill.se och annan mindre media kan det kanske lossna.
Läs gärna min artikel UNESCOS News Manuel copycatfenomen jag skrivit på newsmill.se
Tack att Du har intresse och verkar för yttrandefrihet.
MVH Dr. T. Jackson
Nu har Hacking skrivit en mycket läsvärd artikel om epidemin med apatiska flyktingbarn i Sverige 2001-2006. Artikeln publicerade i december 2010. Hacking torgför begreppen imitation och internalisering och anser att de kan förklara den märkliga, svenska epidemin.
Han menar att när de första fallen kom i Sverige så fick de en stor medial uppmärksamhet, bl a genom att barnpsykiatern Göran Bodegård på bästa sändningstid i tongivande TV-kanaler berättade om denna livshotande sjukdom bland asylsökande flyktingbarn, och därmed lärde sig andra barn att imitera de första barnen.
Hacking hävdar att barnen sedan psykologiskt internaliserade symtomen. Hacking jämför med andra företeelser där imitation och internalisering förekommer: hypnos, placeboeffekten och att bli troende genom att umgås med och agera som troende. Hacking menar att barnens internalisering av detta tillstånd också förklarar dels att en del blev väldigt sjuka och dels att det just för de sjukaste barnen kunde ta långt tid tills de var fullt friska.
Artikeln finns att läsa på: http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6VHP-51H5SCH-1&_user=10&_coverDate=12%2F31%2F2010&_rdoc=1&_fmt=high&_orig=search&_origin=search&_sort=d&_docanchor=&view=c&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=51c30fbef1b1adfe9b1f577a8eee6d17&searchtype=a
Läkare inom BUP
Hej Läkare inom BUP! Tack før superbra lästips, bra artikel och underbart roligt att se att Hacking faktiskt skrev någonting om detta.
Tack!
/Lars
Skicka en kommentar