Sara

Först när Sara och jag lärde känna varandra var hon tyst som det osynliga barnet. Tänk dig en japansk Det osynliga barnet så har du Sara på den här tiden exakt. Vi undrade alla hur hennes röst lät - flera gånger så drömde jag att hon dök upp på dagiset och sjöng som Nina Simone. Egentligen tog det inte särskilt lång tid innan hon började prata, även om det först bara var ett märkligt vokalspråk som faktiskt lät lite som sång: ”awaowaiwaowa. aouii. aoaoiooo” osv i den stilen, ganska tyst och alltid för sig själv. Dagistanterna tyckte att det lät som japanska och menade att det förstås var genetiskt. Jag tyckte det lät som teletubbies. I själva verket var det dialogen från Hitta Nemo, men det visade sig först flera månader senare när Sara hade lärt sig konsonanter också. Verkligt kusligt var det när hon låg på dagisvilan och man i mörkret kunde höra replikskiftena från den traumatiska scenen när Nemo blir bortrövad av en haj, framviskade från under Saras täcke.

Den här flickan kan krossa ditt hjärta. Jag hälsade på henne ute på Kymmendö i somras och kom gående som en friare med stråhatt, blommor och en inslagen present. Sara på verandan känner igen mig med ett ögonkast. Jag står med min present i grinden. Hon fortsätter spela sitt gameboy.

Gotland # 2. Rikard

Rikard är en cool kille. Det är helg och han vet att karin och jag inte jobbar. Men han cyklar lovar runt vårt lilla hus på bakgården, står och pratar lågt för sig själv utanför syrénhäcken, "tunneln" kallar han den lilla gången igenom. Han har klivit av cykeln och med två långa delikata fingrar fällt ner stödet och sen tagit några skuldmedvetna steg mot oss. Han vet att vi har en leksakstraktor som han bara får titta på när vi övar skrivning inne på gårdens egna lilla kbt-rum. Nu är han förstås sugen på den och jag kan höra honom för sig själv: - ”traktor, röd traktor, släpkärra¸ annan dag traktor fredag traktor, tisdag traktor onsdag traktor först middag sen traktor jaha, jaha, traktor, okej? Annan dag traktor.” - Vissa kan ju inte läsa tyst, och Rikard kan ännu inte tänka tyst. Han har sina fingrar ihop framför sig som en allvarlig bibliotekarie, och gungar fram och tillbaka.

Några minuter senare cyklar han faktiskt förbi utanför dörren. ”Hej Rikard!” ropar jag, men han låtsas inte höra mig och tittar åt ett annat håll. Med blicken ut över rågåkern cyklar han runt husknuten.

Egentligen betyder egentligen ingenting

Flera månader senare, när jag låg i åkern med de uttjatade visionerna, skulle poletten trilla ner. Rasmus hade suttit över den där pizzan, just denna eftermiddag på sitt suriga humör av nån anledning jag glömt, och försökt förklara någonting för mig. Såhär hade han sagt: ”ljus är både elektromagnetisk strålning och det där som vi ser borta i fönstret” och han sa ”smärta är det som neurologerna med sina MR-kameror menar, men lika mycket det vi menar när vi pratar vad den där gråtande ungen känner.” Och jag hade sagt: ”jaha, jaha” och jag sa ”vad tror du den där smilande tjejen menade igår?” Rasmus hade fnyst och promenerat hem.

Men sen förstod jag poängen. Människor säger såhär: ”bananer är egentligen inte frukt, det är ett bär” och ”stjärnor är egentligen inte prickar på himlen, de är brinnande gasmoln” och ”intelligens är egentligen inte detsamma som IQ, det är tjosan hoppsan”. I själva verket är det här samma ord med olika definitioner som pekar ut olika saker i världen. Det finns ordet ”frukt” i ett botaniskt språk, enligt vilken banan inte inkluderas. Det finns också ordet ”frukt” i vårt vardagliga språk, enligt vilken banan uppenbarligen är en frukt.

När vi säger "egentligen" menar man att den ena definitionen är mer värd än den andra. Men det är inte alls uppenbart varför den ena är mer värd. I ett kök är det bättre att bunta ihop bananer och äpplen än exempelvis bananer och paprika (botaniskt är bägge bär). Gör man botaniska släktskapsträd är den botaniska definitionen säkert mer användbar. Man kan säga att det egentligen är helt olika ord, vars betydelser förvisso överlappar en hel del. Av nån anledning finns definitionerna i en hierarki. Låt oss, quote Anna Karin, skita i vilket.

Tänk om Karin sa till mig när jag ska åka och handla i Hemse: ”köp frukt till glassen” och jag kommer hem med två burkar kidneybönor och en aubergine. Om jag då säger att ”de är ju egentligen frukter”, då skulle jag skulle i alla vettiga bemärkelser ha fel.

Trivialt för Rasmus - insikt för mig