sorgsamhet

oj voj, ni anar inte vilka tragedier och öden av bibliska mått som utspelas mellan runstenarna här nere! Den lömska norskan läser min dagbok och blir (i och för sig förståeligt) vansinnigt arg och vred, så jag får smita hemifrån med colaflaskor med vin och cykla miltals för att studera kusliga romanska och sorgliga gotiska kyrkor. mina mobilpengar är slut så ingen kan jag heller ringa för tröst när hon slänger i vår enda lilla dörr! En halvmil ut på den gamla utdikade myren ligger den här gamla riktiga ladan, en verkligt idealexemplar med duvor och äkta halm och kufiska dörrar, nån verkligt märklig typ har skrivit 07 med stora vita siffror på den västra väggen. Mitt eget himmelska jerusalem!

självömkan

är förvisso inget nytt för den här himlarns sidan. Men mig är det mest synd om, jag hänger med en utvecklingsstörd unge, en danshits-norska och ett gäng blåmoderater mitt ute i ingenstans. jag tänker börja röka och begränsa min musiksmak till red house painters och van morrisson. mitt livs kvinna, fanns det någonsin nån?
detta är tragik på grekisk nivå. men hojhoj, jag är glad ändå! (eller?) det slog mig plötsligt att jag bara skriver det här för att känna att det någonstans finns trevliga personer.

tjena

Kaisers blogg

Nu har jag en egen blogg. Eftersom ni fortfarande måste läsa det jag skriver så ger jag er här en länk:

http://www.westermalm.blogspot.com/


Riktigt viktiga saker kommer jag fortfarande skriva här så att jag vet att ni läser det.

Kaiser

"Stureplan"

Mitt veka hjärta har fört mig upp till Dalarnas mörka skogar. Här ser jag på film mest hela tiden, men jag har också lyckats få lite färg av den nordliga solen. Hemligheten är att ligga på något svart och glansigt, t.ex. en sån där studsmatta som man måste ha nuförtiden för att få tillhöra medelklassen; kategori villaägare.
Någon annanstans här i skogen lär vilda midsommarfester utspela sig, men jag hålls av ännu oklara skäl undan från dessa omoraliska orgier. Inväntar en ursäkt som måste utvärderas innan jag vet om jag är sviken eller skonad.
I Falun ligger en av Dalarnas "façonnablaste" klädbutiker...den heter "Byxshopen", tror jag. Där har de sån självrespekt att de låter magasinet "Stureplan" ligga tillgängligt för alla deras kunder att bläddra i. Jag vet inte varför, men jag tyckte av någon anledning att det var lite komiskt, så jag påpekade högt för mitt sällskap att "den här var väl en smula otippad att stöta på här?". Jag fick inte svar av dem till vilka frågan ställdes, däremot kunde en mycket indignerad, men givetvis oerhört "façonnable", gentleman till biträde förklara (med ett oerhört charmigt dalmål som helt slog undan benen på min dryga stockholmsdialekt) att de har tidningen för att "de brukar handla här". Det var ju dumt av mig, det måste jag erkänna, att jag inte förstod direkt att det var på Byxshopen "Stureplan" handlar sina Boomerang och Sand-kläder.

Kaiser