2010-07-17

KBT=höger, PDT=vänster

Låt oss ta ytterligare en vända i den tjatiga debatten om psykodynamisk terapi (PDT) och kognitiv beteendeterapi (KBT). De två skolorna har fått olika image, oberoende av vetenskapsläget eller nåt sånt: KBT är modernt, amerikanskt, effektivt och lierat med sjukvårdsindustrin. PDT är konservativt, europeiskt och mänskligt, vetenskapligt allierad med humanioraämnena. Det verkligt märkliga är att PDT ses som politiskt vänster, medans KBT ses som en högergrej. Studenter på exempelvis psykologlinjen riskerar att välja studieväg inte beroende på vetenskapsläget eller sina egna talanger, utan utifrån sina politiska värderingar. Men uppdelningen av KBT/PDT som höger/vänster är konstig. Låt oss gå igenom några skillnader för att visa att bilden inte är så enkel.

Tolkningsföreträdet i terapin. I PDT är det terapeuten som bestämmer vad som är friskt och vad som ska vara terapimål för patienten, och terapeuten kan ha en egen agenda för terapin. I KBT däremot är det helt upp till klienten vad som ska uppnås (det finns förstås undantag, tex anorexia). KBT saknar teori för vad som är eftersträvansvärt (även om man i ACT tycks tro att "psykologisk flexibilitet" har nåt slags egenvärde). PDT'arna har behövt förklara sig ur varför man tidigare, utifrån sin teori, menade att tex homosexualitet var patologiskt. KBT är liberalt och värderelativistisk, PDT är auktoritärt och normativt.

Vetenskapssyn. KBT vill se sig själv som naturvetenskapligt, medan PDT de senaste 50 åren alltmer har fått en slagsida mot humaniora och romantiska ideal. Även om Freud såg sin teori som deterministisk så har man därefter mycket mer gått över till existentialistiska idéer om fri vilja. KBT idag är alltså den rationalistiska skolan, vilket åtminstone historiskt varit populärt inom socialism och liberalism. Romantiska ideal däremot är konservativa, med idéer om mänsklig natur och "sann identitet".

Effektivitet. Rationalismen i KBT är också det som gör att man betonar kraven på mätbara effekter och effektivitet. PDT har alltmer utvecklats mot att vara något slags konstform, med långa terapier för friska patienter. En psykoanalys, med 4-5 sessioner i veckan i uppåt fem år, blir förstås en lyxhobby för överklassen. KBT syftar till att göra terapierna så billiga som möjligt, utan problem med att ta hjälp av självhjälpsböcker eller internet - mer lättillgänglig hjälp till fler medborgare.

Att KBT ses som en högergrej i Sverige beror säkerligen på att terapivågen kommit samtidigt som avregleringen av sjukvården. Konservativa terapeuter i landstingen har varit PDT'are, medan KBT har kommit till landet främst i form av privata företag (Psykologpartners, Wemind, KBT-gruppen osv). Betoningen på effektivitet har tolkats som att KBT går i arbetsgivarnas intressen: för att dra ner på kostnader (även om det väl alltid är bra att spara på skattepengar?).

Och så förstås kanske det viktigaste: amerikanerna. KBT är en amerikansk grej och därmed misstänkliggjort från början. Skinner och Beck är amerikaner, Freud och Lacan är européer.

Min poäng är att det inte nödvändigtvis behöver finnas någon koppling mellan terapiskola och politik, inte som politiken ser ut idag i alla fall. Förvisso tycker jag att min egen liberalism passar mycket väl in i min behaviorism, men det hade passat än bättre med mina gamla vänstervärderingar i min ungdom. PDT lämnar jag åt kristdemokrater och kryptofascister. Så var det med det.

19 kommentarer:

Linnéa sa...

hej!

hoppas du har det bra och sånt yadayada

DEN HÄR ARTIKELN TYCKER JAG ATT VI SKA HA I OXYTOZINE!!!!

kram

lars sa...

hej linnea! Och tack, det var det jag hoppades du skulle tycka! Har daniel skickat dig sin text?

Anonym sa...

Bra artikel. En grej jag ofta noterar är att PDT:are ofta för fram KBT:s mekanistiska syn på människan. Att den ska bli frisk och fortsätta producera för "kapitalet" medan man i PDT mer bryr sig om att finna sig själv (och antagligen producera mera./jonas

Martin sa...

Meh, när blev du liberal din jävel!?

lars sa...

Ingen kommentar. Eller alltså, det här är ju en kommentar.

Anonym sa...

Rolig text. Fast egentligen är det väl tvärtom, och lite mer komplext..

Locke->Mill->Watson->Socialkonstruktivism->Feminism->Vänster=Beteendeterapi

Darwin->Galton->James->Kognitiv psykologi->Beck=Kognitiv terapi

Darwin->Galton->Driftsteori->Freud=Psykoanalys

Freud->Klein->Bowlby->Anknytningsteori->Konservatism->Höger=PDT & Kognitiv terapi

BT=vänster, KT & PDT=höger

Daniel sa...

När man läser Skinners mer politiska verk så är det ju mer eller mindre uppenbart att han har väldigt marxistiska tendenser, även om han inte definierar sig själv som det.

Det är dessa marxistiska och totalitära (i meningen av en stark tro på staten före individens frihet) tendenser som Chomsky vände sig mot (eftersom Chomsky definierar sig som frihetlig socialist [liberterian socialism]).

Dagens generation av vänster människor glömmer ofta bort att anarkister avskyr marxister lika mycket som borgarna (http://en.wikipedia.org/wiki/Libertarian_socialism#Relationship_to_Marxism).

I en artikel titulerad "Psychology & ideology" (1972 i första numret av tidskriften Cognition) går Chomskyn till attack på Skinners politiska ideologi (Beyond Freedom & Dignity) tillskillnad från attacken mot hans epistemologi (Verbal Behavior). Samma skrift är även publicerad i boken "For reason of State" av Chomsky.

Vidare har Chomsky fört samma argumentation i I.Q.-debatten mot Richard Herrnstein, medförfattare till "The Bell Curve" (Herrnstein påvisade även det viktigaste fyndet för inlärningsteorin, efter Skinners "schedules of reinforcements", nämligen "matching law").

I min mening är det här den svenska vänstern definierade beteendeterapin som ett höger-projekt, inte utifrån en noggrann granskning av beteendeterapin utan från följande logik.

A). Chomsky är vänster.
B). Chomsky för fram kritik mot saker som vi är emot, saker som är generellt höger.
C) Chomsky kritiserar behaviorismen.
_________________
Alltså är behaviorismen höger

Logiken är uppenbarligen felaktig.

Folk som sympatiserar sig med tron på en stark stat bör liera sig med behaviorismen före kognitiv psykologi. Medan folk som tror på individens frihet före staten har mer att hämta ur kognitivismen som projekt.

Att psykodynamiken har setts som vänster kan väl attribueras till Jacques Lacan. Där den uppfyller någon typ av psykologiskt ramverk för salongsbolsjevikerna och har nära kopplingar till studentrevolten i Paris 1968.

REF

Chomsky, N. (1972) Psychology and Ideology, Cognition, 1 (1972).

Chomsky, N. (1973) For Reason of State, New Press

Herrnstein, R. & Murray, C.A. (1996) The bell curve:
intelligence and class structure in American life
, Simon and Schuster

Turkle, S. (1992) Psychoanalytic Politics: Jacques Lacan and Freud's French Revolution, Free Association Books.

Rasmus sa...

Hur ser kopplingen ut mellan PDT/KBT och auktoritär/frihetlig, snarare än höger/vänster? Känns som mycket av Skinners verk (Walden Two, BF&D) innehåller idéer som kan tillskrivas den auktoritära vänstern (typ marxism). Dock tror jag att kopplingen "auktoritär stat - behaviorism" mer är en tillfällighet. WT är inte främst ett politiskt manifest utan en behavioristisk form, en metod, som råkar vara fylld med socialistiskt innehåll. Metoden kan lika gärna kunna användas för att tjäna Kapitalets intressen, om man så vill. WT är väl ganska deskriptiv - "si och så påverkas människor av sin omgivning, vare sig vi vill eller inte, och vi kan ta kontroll över miljöbetingelserna för att på så sätt forma det samhälle vi vill leva i, istället för att vara utelämnade till påverkan vi inte har kontroll över." Att Skinner i WT väljer att forma ett socialistiskt samhälle är en tillfällighet, inte något som följer ur behaviorismens principer.

Om PDT hör ihop med någon vänster så är det väl rödvinsvänstern. Den är intellektuell, djup och svår - och ineffektiv. Vad "den" i föregående mening syftar på spelar ingen roll.

Bra inlägg, Daniel, men hur menar du att liberaler bör liera sig speciellt med kognitivi psyckologi? (Förresten; varför bör någon alls liera sig med kognitiv psykologi?)

Och bra inlägg Lars.

Daniel sa...

Angående KBT och höger kopplingen:
Det finns en intressant länk mellan den ej filosofiskt rigorösa stoicism som KBT bygger på samt den typ av neo-stoicism som aristokratin anammade under 1600-talet och som sedan nazisterna kultiverade (artikel om stoicism aristokrati och naziserna här!).

Rasmus: om man är libertarian behöver man väl inte stödja kognitiv psykologi men det blir svårt att hålla behaviorismen som ramverk.

Trots att det är som du säger, att behaviorismen är en metod, som råkar vara fylld med socialistiskt innehåll, så är behaviorismen inte fri från värderingar.

Folk som tror på individens rättigheter före staten tror i någon form på individens fria vilja (och skyldigheter). Behaviorismen tror ej att individer är fria, de är istället helt styrda av sammanhanget de befinner sig i.

Från detta drar behaviorismen i sin tillämpande skepnad ("applied science") ofta slutsatsen att eftersom individen inte alltid vet vad som är bäst för henne bör staten eller experterna gå in och fixa till detta, eventuellt "optimera".

Detta har att göra med att behaviorismen i dess linda sågs som en del-teknologi i den sociala ingenjörskonsten (tron att med samhällsvetenskaperna skräddarsy det ultimata samhället). På så sätt delar behaviorismen väldiga likheter med funkis och bauhausrörelsen.

Beteendeterapeuten arbetar inte eller med patienten, utan tillsammans med patienten. Patient och behandlare är jämlikar, men besitter olika kunskaper. Målet är alltid att patienten ska fungera utan emotionella perturbationer, så att patienten kan leva ett normalt liv och fylla sin plats i samhället.

Likt detta var bauhausrörelsens mål att artisterna skulle arbeta tillsammans eller likt hantverkarna och målet med all estetik var alltid en byggnad, en funktion för samhället. Alla design som inte fyllde en funktion ansågs vara överflödigt plotter.

Medan funkis var en reaktion mot jugendstilens plottriga och utsmyckande karaktär var behaviorismen en motreaktion mot materialism, strukturalism och introspektion som antingen var för vulgära i sin människosyn eller alldeles för konceptuellt tunga.

Kognitiv psykologi är helt fritt från denna typ av ingenjörskonst. Istället för målet att kontrollera beteende har den kognitiva psykologin målet att förstå psykets informationsbearbetning så att vi kan reproducera den och skapa kraftfullare teknologi (A.I).

Om individen vet vad som är bäst för henne själv eller vad som styr henne är ointressant för den kognitiva psykologen.

Hennes psyke ses helt enkelt som en schweizisk armekniv av olika förmågor (minne, perception, uppmärksamhet) som den kognitiva psykologen vill imitera och reproducera. Kontroll av beteende är helt sekundärt, medan det för behaviorismen är centralt.

Daniel sa...

Sidospåret är ju PDT versus KBT och estetik.

Jag har försökt prata med Lars om detta tidigare men han avfärdar det hela med att fördelen med KBT är att den är anti-estetisk, tillskillnad från psykoanalysens ömsesidiga romans med estetiken.

Hur som helst tycker jag att:

På väggarna har:

PDT: Marie-Louise Ekman, Lucian Freud, eller valfri surrealist (Matisse, Dali etc)

KT: Gullig poster, valfri statenskonstrådsgrej, kostaboda vas eller bilder på familjen.

BT: Borde ha en tavla av Rothko eller Pollack men har troligtvis detta på väggen.

Kognitionsvetaren: Något av Boccioni eller Goncharova.

Biologisk psykiatriker: Gåva från Astra, Merck, GlaxoSmith eller Pfizer.

I lurarna:

PDT: Alban Berg, Stravinsky, Mozart, Strauss eller Rachmaninoff.

KT: antony and the johnsons

BT: Lyssnar inte på musik eftersom han (ja alla BT är män, tyvärr) är alldeles för känslig för "oljud".

Kognitionsvetaren: Kraftwerk eller Vangelis

Biologisk psykiatriker: Gyllenetider eller John Fogerty

Anonym sa...

"Istället för målet att kontrollera beteende har den kognitiva psykologin målet att förstå psykets informationsbearbetning så att vi kan reproducera den och skapa kraftfullare teknologi (A.I)."

Eller en mer realistisk återbildning med mindre kognitiva förvrängningar. Ren varseblivning.

Fast det beror på vilka antaganden som får råda.

Daniel sa...

Kära anonym, du har uppenbarligen helt missuppfattat vad kognitiv psykologi är.

Kognitiv psykologi är INTE sammasak som kognitiv terapi.

Faktum är att de har ingeting med varandra att göra, mer än ordet "kognitiv".

Vargod läs hela nedanstående artikel och få ett kraftigt uppvaknande:

C. E. Shannon, ``A mathematical theory of communication,'' Bell System Technical Journal, vol. 27, pp. 379-423 and 623-656, July and October, 1948.

För övrigt, vad fan betyder ditt inlägg överhuvudtaget? Vad är en "realistisk återbildning med mindre kognitiva förvrängningar".

Vad är det patienten skulle "återbilda", är alla dina patienter konstnärer eller författare? För annars så betyder utsagan verkligen ingenting, totalt meningslös.

Och hur vet jag när jag har en "ren varseblivning" tillskillnad från en "smutsig" eller? Betyder detta ordval att man då skulle kunna tvätta sin varseblivning eller?

Sluta tala rotmos och använd de psykologiska predikat resten av världen (dvs. den vokabulär som individer som inte läst några som helst poäng i psykologi använder).

Linnéa sa...

jag orkade tyvärr inte läsa så många inlägg att jag kunde luska ut vad daniel skulle skriva om men nej, han har inte skickat något.

daniel: skicka något! jag väntar vid min mila (läs: post 4)

Anonym sa...

Psykoterapiskolebråk hela dagen lång. Skönt att världen är större än så för psykologer. Kognitiv träning t ex - psykologisk behandling med tydlig teoretisk och empirisk bas i både kognitiv psykologi och neurovetenskap (Klingberg, 2010).

Klingberg, T. (2010). Training and plasticity of working memory. Trends in Cognitive Sciences, 14, 317-324.

Martin sa...

Daniel! Vi är citerade i den ovan nämnda Klingberg-artikeln!

Anonym sa...

@ Daniel:

"Kära anonym, du har uppenbarligen helt missuppfattat vad kognitiv psykologi är.

Kognitiv psykologi är INTE sammasak som kognitiv terapi."

Det är tydligt för mig att KPT är skilt från kognitiv psykologi. Därav: "Fast det beror på vilka antaganden som får råda."

Resten av ditt inlägg dryper av aggresivitet och är knappast värt att respondera på.

Daniel sa...

@ Anonym

Oh.. shit.. don't get me started.

Jag låter det faktum att du valde att citera "Klingberg, T. (2010). Training and plasticity of working memory. Trends in Cognitive Sciences, 14, 317-324" stå för sig själv.

Den där artikeln är inte kognitiv psykologi utan neuropsykologi uppblandat med lite klassisk testteori somliga skulle väl även kalla det kognitiv neurovetenskap. Återigen, det enda det delar med kognitiv psykologi är ordet kognitiv.

En sak fick du i alla fall rätt, inlägget dröp av aggressivitet.

Daniel sa...

"Fast det beror på vilka antaganden som får råda."

Utveckla, förstår faktiskt ingeting av denna mening. Vad är det som beror på vilka antaganden då?

Känns som en standardfras som inte tillför någonting.

Du skulle lika gärna kunna skriva "Fast det beror på att modus ponens är en logisk härledningsregel" vilket gör det bara mer uppenbart att det har ingenting med psykoterapeutiska teoribildningar att göra.

K&S sa...

Vilka underbara kommentarer! Synd att det spårade ur med slutet med daniels vanvettiga fylleattacker, annars var det alla tiders.

Låt mig sammanfatta:
Daniel: BT-kopplingen till modernism (och nazismens neo-stoicism som fan är cool som tusan, BT kunde blivit en nazigrej).

Anonym: olika idéhistoriska källor, Freud eller Locke (!)

Rasmus och Daniel: vänstern är med PDT pga "rödvinsargument" dvs att Chomsky är mot BT och Lacan är vänster, dvs dåliga argument.

Det här ska definitivt skrivas nåt mer uppstyrt på, tack tack!

/Lars