2008-01-02

I wanna tell you about Charles Mingus and the Jox' Knapp

I början av mitt liv som student var jag inte den skarpögde och fokuserade man som jag är idag. Tvärsom stördes mina psykologistudier av irrelevanta och nördiga projekt, av vilka Joxarens Knapp i Tensta var det i särklass mest meningslösa.

Jox och knappen, 1 jan 2008Fredrik Söderström byggde mig en trälåda med en suggestiv röd knapp på, som när man tryckte på den hummade förföriskt. Med ett kapitel om Skinner i den ena handen och en jumbopåse räkor i den andra var det inte svårt att få min begåvade katt att lära sig att respondera riktigt. Varje gång han tryckte på knappen fick han en räka, och not before long gjorde kattstackarn inget annat. Tanken var att knappen skulle kunna flyttas ut på balkongen och funka som ringklocka på vintern, men det visade sig svårt att få Jox att generalisera särskilt långt från kylskåpet.

Men större män än jag har ägnat sig åt katträningens ädla konst. Den legendariske kompositören och basisten Charles Mingus lärde sin katt att använda en riktig toalett. Se The Charles Mingus CAT-alog for Toilet Training Your Cat för en bra och konkret beskrivning av hur man kan gå tillväga. Om man har en innekatt vill säga. Annars ägnade sig Mingus åt att spöa upp sina bandmedlemmar och göra extremt knasjazziga album som exempelvis The Black Saint & The Sinner Lady (sambanden fortsätter förresten: till detta album lät Mingus sin psykolog skriva en del av musiken!)

Jox fortsatte sin karriär i Tensta med att göra nattliga överraskningsattacker mot Samuels gamla madrass och med att ge Amandas pojkvän allergi. Mingus katt Nightlife lärde sig i övermod också att spola efter sig, och försvann under mystiska omständigheter på senhösten 1967.

6 kommentarer:

Anonym sa...

om jag fick en räka varje gång jag ringde på din dörrklocka skulle jag komma oftare

Anonym sa...

jag vet inte om man i nån intressant bemärkelse av "betingad" i det här fallet kan tala om betingade reflexer, här låter det mer som sunt jävla bondförnuft. och det vet ju alla att sånt är medfött, speciellt hos bondkatter som Joxaren. och därmed är det också en moraliskt riktig egenskap. hurrah! joxaren kommer till himmelen!

Anonym sa...

Ojojoj! Jag vet inte i hur många år efter det där som jag av gammal vana stoppade in täcket under fötterna som skydd mot Joxarens nattupptåg. Och ljudet av ringklockan i köket. Klassiskt!

Anonym sa...

true story, han var hemsk. Gick det över med fötterna?

Tore sa...

Kul läsning. :) Har inte haft eget husdjur på äldre dar.. så jag har inte kunnat pröva operant betingning.

//Tore

Anonym sa...

och bra lyssning! Mingus är en cool katt.