cirkelbevis

Det var det här med fiktion, igen. Snackade med några studenter terminen under min som höll på och skrev ett paper om socialpsykologi för barn. Examinationen var att de skulle analysera en film de väljer och relatera den till teorin i litteraturen, förslagsvis för att se hur bra den stämmer. Alltså: utifrån en idé (exempelvis Vygotski) om hur barn beter sig socialt skapar ett gäng filmproducenter en film. Ett gäng psykologstudenter tittar på filmen och jämför den med idéer om hur barn beter sig socialt (exempelvis Vygotski), et voila, teorin passar perfekt. Studenterna tar detta som empiriskt stöd för att Vygotskis teori stämmer.

Ännu bättre funkar det här för psykodynamisk teori, som har fått ett stort genomslag kulturellt. Exempelvis Kafka lämpar sig väl för psykoanalytiska tolkningar. Kafkas böcker tycks vara en observation som ger gott stöd åt Freuds teorier om exempelvis kastrationsångest. Problemet är förstås att inte bara uttolkare av Kafka har läst Freud, utan även Kafka själv.

Det kan väl hända att filmen eller boken är en bra avbildning av verkligheten, bara man håller ordning på att det är andrahandsinformation (Som att övrig kurslitteratur inte skulle vara det!).