Så min nya grej är alltså anorexia. Såhär har jag gjort: jag väger mig två gånger per dag. På morgonen för bra mätning, och på kvällen som konsekvens för dagens beteenden. Har man ätit stor middag blir det ju en bestraffning, men har man varit duktig så får man skriva upp en framgång på registringspappret. Det här är min fenomenologiska fångst: Man tänker på mat jämt. Man känner sig bättre än andra som glufsar. Man känner på sin kropp hela tiden, och man blir inte nödvändigtvis nöjd. Extrabonus är att jag för första gången i mitt liv har börjat gilla frukost (för jag vaknar och är så jävla hungrig).
Den där lilla bubblan i mitten diagrammet är förresten min första semestervecka: 5 dar på gotland med rödvin, röka och karin wrangsells schwartzwaldtårtor. Och där är också problemet: det är ju så jag vill leva. Min resa i anorexins twilight zone är nog rätt snart över, tyvärr.
2 kommentarer:
Du borde noterat intaget med olika nutritionsvärden mellan tillfällen du väger dig. Då hade vi kunnat brassa en input-output tidsserie för att se vilken förändring i kosten som hade störst effekt och när.
Det enda vi ser nu är ju att du gått ner i vikt. Inte lika coolt. Men ganska coolt ändå. Tänk om du hade noterat hunger också. Och fyra oberoende människor hade fått skattat din attraktivitet. Hade kunnat bli så förbannat bra...
Jag ska börja göra exakt samma sak fast med sömnmönster. Förslag på variabler som ska noteras förutom tid vid insomnande och uppvaknande samt stämningsläge vid båda tillfällena?
Ja fan, DET borde jag ha gjort! Nej allvarligt, det borde jag. men det är så mycket sprit och sånt som man villar bort sig i...
Jag tycker du ska skriva upp när du dricker kaffe. Och när du äter sista gången på kvällen. och vänta, temperaturen i rummet! och om du runkar kanske också, det kan vara bra.
Men vänta, hur ska du kunna skriva upp när du somnar?
Skicka en kommentar