Behaviorismen kommer till en i korta insikter. På väg till jobbet går jag genom vasaparken, som förresten såhär på hösten är så vacker som en park kan bli, där skolkidsen har gympalektioner. Vad tror ni om den här tanken:När man tittar på människors beteenden så ser man väldigt sällan motoriken, man ser mycket lättare funktionen hos beteendet. Det är lätt att se att någon dansar, att sätta ord på det och att minnas det, men att komma ihåg enskilda rörelser är oerhört svårt. Man ser intentionen eller syftet, tex andemeningen i en föreläsning. Men de faktiska fonemen eller satsbyggena, de är borta.
Det är som att man måste träna sig i att bena ut det här igen sen. När man lär sig ett gitarrackord vet man precis vilka fingrar man måste sätta var, men när det väl sitter kan man inte ens beskriva det för någon annan längre. Korta insikter var det, nu minns jag inte ens varför det här var värt att nämna?
4 kommentarer:
Extremt relevant arbete för detta ämne är Amos Tverskys distinktion mellan diagnostiska faktorer och intensiva faktorer.
Intensiva faktorer: är ungf. egenskaper hos det man bedömer (genom t.ex. likhet, familjaritet eller identifikation) som ökar intensiteten eller signal/brus-kvoten för korrekt respons. Exempel är styrkan på ett ljus, storleken på en bokstav, klarheten hos en bild etc.
Diagnostiska faktorer: är de egenskaper som enbart erhåller relevans inför en specifik bedömningen som individen gör. Dessa skiljer sig markant från intensiva faktorer. Ordet "verklig" har t.ex. inget diagnostiskt värde som begrepp vid klassifikation av olika djur (t.ex. anka, lejon, apa, häst, gris, noshörning, katt etc.). Om vi däremot inkluderar enhörningar, drakar och gripar till den mängd djur vi ska klassificera så erhåller begreppet "verklig" diagnostiskt värde.
Diagnostiska faktorer är därför helt beroende av just den kompakta mängd stimuli som experiment-konstruktören valt.
Det är just därför experiment där man försöker undersöka implicita "fördomar" eller vilka ansiktsuttryck vi identifierar snabbast är väldigt vanskliga. Koncept så som "invandrare" eller "glädje" är väldigt beroende av det stimuli-collage som en specifik person bedöms inom.
Beteende-analytiker intresserade av att mäta specifika beteenderepertoarer eller förstärkare gör klokast i att göra det mesta av denna insikt.
Tversky, A (1977) Features of Similarity, Psychological Review, 4(84).
Ja jesus kristus, är detta en text till våra slumrande behavioriststudiecirkel månne?
är det instruktioner till thriller-dansen? (orkade inte läsa hela artikeln...)
/Linnéa
Haha, ja det är det - MYCKET observant!
Skicka en kommentar