Vanligtvis så tänker man sig ju att gamlingar inte är de skarpaste knivarna i samhällets besticklåda. Inte så att man nödvändigtvis kommer blir dement eller så, utan bara att man oundvikligt blir lite mera korkad up in the high 80's. Men det finns en del som tyder på att detta helt enkelt inte är sant. I själva verket är antagligen det normala att bibehålla de flesta av sina kognitiva förmågor, nästan oberoende av ålder. Två saker tyder på detta: Korrelationsstudier med sjukdomar och Flynn-effekten.1) Ove Almkvist på psykologiska institutionen på SU publicerade i våras tillsammans med två kollegor en stilig studie på hälsans påverkan på kognitiv förmåga. De har låtit sina försökspersoner genomgå mycket noggranna hälsokontroller och noterat även mycket små, subkliniska, sjukdomssymptom: exempelvis en aning förhöjt blodtryck, en liten avvikelse på en MR-bild av hjärnan eller några kilon övervikt.
Dessa små hälsofel korreleras sedan med försökspersonernas kognitiva förmågor (rådata i IQ-test bland annat). Ut trillar att ålder bara förklarar 6% av variationen i kognitiv förmåga! Hälsa å andra sidan förklarar 11%. Här bör man förresten komma ihåg att kvarvarande 83%(!) av variationen förklaras av helt andra faktorer: ärftlighet och utbildning exempelvis. De sex procent som ändå förklaras av ålder, det vill säga de kognitiva förmågor som i någon mån faktiskt försämras, är rumsligt korttidsminne och hastighet vid öga-hand koordination.
De hälsofaktorer som mest påverkar kognitionen är hjärt/kärlsjukdomar. Ett förhöjt blodtryck kan exempelvis leda till många små hjärnblödningar med medföljande generell men liten intelligensförsämring.
(Bergman, Blomberg & Almkvist: The importance of impaired physical health and age in normal cognitive aging. i Scandinavian Journal of Psychology #48, 2007)
2) Flynn-effekten är ett välbelagt fenomen inom intelligenstestning. Kort kan man säga att intelligensen (definierat som IQ) i västvärlden tycks ha ökat med ungefär en standardavvikelse sen 50-talet. Detta finns det flera möjliga anledningar till: exempelvis bättre utbildningar och bättre mat. Den genomsnittliga artonåringen idag är som de smartaste 12% var 1950. Men detta innebär ju att den genomsnittliga 70-åringen alltså har halkat efter i den allmänna intelligensökningen. Hon kommer framstå som sämre presterande än de yngre personerna på grund av åldersskillnaden medan det i själva verket är en fördröjd effekt av den allmänna intelligensökningen! Min farmor gick sex år i skolan, vilket många i hennes generation gjorde. Det är klart att jag är bättre på matte och allmänbildning än vad hon är, med mina 17 år av studier!
(Flynn: Massive IQ gains in 14 nations: What IQ tests really measure i Psychological Bulletin #101, 1987.)
Kanske förklarar Flynn-effekten de sex procenten i Almkvist-artikeln, de som alltså kvarstår som effekt av ålder när hälsa kontrollerats för (även om det ju låter osannolikt considering vilka kognitiva förmågor det rörde sig om där).
Observera att inget av dessa exempel motsäger att äldre personer de facto har lite lägre kognitiva förmågor än yngre personer - det har de uppenbarligen. Men detta beror alltså inte på åldern i sig, utan på en ökad frekvens av sjukdomar och på sämre utbildning/kost under deras ungdom. Så sensmoralen: don't smoke and make love eller nåt.
2 kommentarer:
Hörru Lars! Jag tänkte nästan spotta galla över hur bloggen utvecklats från att vara nån form av alternativ småironisk och svår lekstuga för inbördes beundran, till att övergå till din vetenskapliga hobbyblogg, förrän jag såg vad du skrivit om WWI. Mycket intressant måste jag säga, skriv gärna mer om sociologi och psykologi ur historisk (och gärna sjukt krigisk) synvinkel.
Det man måste säga om förbrödringen mellan de olika sidorna i skyttegravskriget (du glömde att nämna återkommande fotbollsmatcher m.m.) är ju att krigets natur, ändå upp på högsta nivå, bidrog till det hela också. Krigsorsakerna var ju frukter av avancerad diplomati och stor utsträckning politiker och generalers krig, inte folkets. Soldater på vardera sida ville slåss, eller hade för den delen speciellt mycket hat mot fienden. Sist de tre länderna hade varit inblandade i krig hade tyskarna slagits med britterna mot fransmännen, som ju var britternas stora fiender om några.
Sen är det ju klart att närheten var avgörande, för i de flesta krig så lyckas båda sidor att monstrifiera motståndaren. Detta torde vara mycket svårt när man dagligen kan se att de faktiskt inte är något annorlunda du och jag.
Nej frågar du mig, så tycker jag de gamla hade bättre uppfattning om hur krig ska gå till än vi har idag, där vi helst ska vara så långt ifrån varandra som möjligt. Och de gamla är ju faktiskt inte dummare, det vet vi ju.
äsch, när man skriver så här långa kommentarer på bloggar blir språket lidande ser jag. men du fattar vad jag menar.
kan du inte ändra bloggens utseende också? när man ska läsa så långt som du skriver nuförtiden är det rätt plågsamt för ögonen med det svartvita utseendet. det passade den gamla, svåra bloggen, men inte den nya populärvetenskapliga. jag kan ju förstås ändra själv, men jag skriver inte längre så det är upp till dig.
Skicka en kommentar