Den brittiska filosofen Rachel Cooper (bilden) gör en analogi med trädgårdsskötsel: vad som räknas som ogräs är en subjektiv bedömning, och dessutom en bedömning som varierar mellan olika delar av trädgården och över tid och ambitionsnivå hos trädgårdsmästaren. Detta gör förstås inte begreppet ogräs meningslöst.I det diagnostiska arbetet är denna slutsats relevant på så vis att det är meningslöst att försöka hitta någon objektiv gräns för “kliniskt signifikant lidande” eller liknande, utan helt enkelt försöka uppnå en praxis med hög reliabilitet. Vad som räknas som sjukt och friskt måste få påverkas av tillgång till resurser eller andra pragmatiska hänseenden man har för framför sig.
Vidare läsning: Rachel Cooper - "Psychiatry and Philosophy of Science"
2 kommentarer:
Ordet ogräs kommer från motsatsen till gräs (såklart...) vilket ursrungligen betecknade alla nyttiga växter och inte bara det vi kallar gräs (Poaceae). Ogräs var alltså bara sådant som varken människor eller boskap åt eller hade annan nytta av. Ur en trädgårsmästares perspektiv (allt som inte är snyggt eller passar just det färgtemat framför den lilla marmorstatyn etc.) blir det ju lite snävare... Vet inte vad det här inlägget tjänar till egentligen. But still!
Aha, etymologi! Men visst, när det kommer till kritan så är ju alla galna beteenden sådana som vi inte kan förstå: det vill säga det borde ju finnas fler galna beteenden än friska! Vanvettigt betyder väl förresten typ inte-vettigt?
Skicka en kommentar