Sinner(s)

Jag vaknar, illamående. Rummet är uppfyllt av bakgrundsmusiken på huvudmenyn till "Old School"-dvd:n. Filmen är slut sålunda. Jag överväger om jag ska ta ett till glas whisky eller om jag ska spy. Inget av alternativen lockar. Jag bajsar istället, jättelite, knappt alls egentligen.
Fortfarande illamående...det är svårt att avgöra om det beror på alkohol eller sjukdom. Det spelar ingen roll tänker jag och stänger av dvd:n. Jag sätter på Death Cab's "Transatlanticism"-cd istället. Försöker sova lite till. Death Cab stönar ut sitt obarmhärtiga budskap; "And when I see you, I really see you upside down
But my brain knows better, it picks you up and turns you around
Turns you around, turns you around" Turns you around...turns you around...turns me around. Allt snurrar. Jag måste spy...
...Tydligen inte. Men en sak är säker, den där Belle & Sebastian-frisbeen kunde jag både spy och pissa på. Jag hatar den...
...Snart ska jag gå på skiva. På Sinners...Usch för Death Cab, spymusik!!! Sådär... Morrissey...The Smiths...The Queen is dead. Egentligen får jag inte lyssna på The Smiths, jag tillhör fel stereotyp, men eftersom jag i denna stund upplever det som att även jag förstår hur Jeanne d'Arc kände sig så måste jag bara sjunga med i "Bigmouth Strikes Again"...
...Jag är en pretentiös fitta...
...Skiva på Sinners. Jag ska vara nykter tills dess. Nu är klockan halv nio. Två timmar kvar till utgång. Jag hinner se en film till, men jag kan inte somna denna gång. Rapport från skivan utlovas imorgon.

Kaiser